Lunchkartan

torsdag 30 april 2015

Palmyra

Område: Årsta

Allmänt omdöme: Det sägs att den första kroppsfunktionen som stängs av när man ätit väldigt mycket är hörseln. Vill man utforska detta fenomen vidare så är det bara att bege sig till närförorten Årsta där kebabstället Palmyra ligger, ökänd för sina enorma portioner som kan knäcka den mest utsvultne. Vi repar mod ute på den sluttande Årstavägen, masserar våra käkar och träder in i lokalen där det ofta är köer som ringlar sig ut på gatan. Det är otroligt många personer som jobbar bakom kassan och hela stället känns som en välsmord matmaskin. Vi beställer varsin kebabtallrik och får en pipbricka och en rejäl plastmugg som man kan fylla på från batteriet bredvid som består av olika läsksorter, vatten och lingondricka. Läskpåfyllning kostar 10 kronor extra, men plastmuggen är en rejäl halvlitershistoria så det behövs inte. Vi hinner inte ens fylla på våra muggar förrän maten är upplagd och klar. Tallriken är otroligt välfylld och den går knappt att hålla upp med en hand. Som om det inte vore nog så finns det även en välfylld station med feferoni och syrade grönsaker där man också kan toppa sitt matberg med tre olika sorters såser. Lokalen är rätt trist och består av två rum med sittplatser, den bortersta tillkom efter att restaurangen expanderade för några år sedan. En ur personalen går konstant runt och rengör borden så fort de blir lediga, och man ser också hur de svabbar golvet emellanåt, vilket känns fräscht. Det är många stora tatueringar inne på stället och rätt många tuffingar som gillar att äta här, men stämningen känns ändå hjärtlig. Vi börjar skyffla i oss av det mjälla köttet och efter tio minuter så märks det knappt på tallriken att man ätit något. En halvtimme senare så skymtar man iallafall porslinet. När man tittar runt så verkar de flesta dela på en portion, i vissa fall hela familjer. Då tallrikarna kostar 99 kronor med läsk och kaffe inkluderat så är detta mycket prisvärt. Kaffemaskinen ligger precis vid kassan, så man får skuffa sig igenom kön både dit och tillbaka får att nå det svarta guldet. Vi sneglar upp mot plastklockan på väggen och ser att parkeringsavgiften vid Årsta Kyrka, där det för övrigt alltid finns gratis kaffe utan trängsel, börjar gå ut. Vi reser oss till slut, vimmelkantiga av mättnad och famlar mot utgången. Har synen blivit lite dimmig månne?

G & Gästkritiker A tar Kebabtallrik med pommes frites, U tar Kebabtallrik med ris.

G: "Portionen är nästan lite skrämmande, men köttet är mycket fint. Bra med läsk och kaffe till maten. Inga problem att ta med sig det man lämnat i en doggybag, för mig räcker det som vart över till minst tre måltider, vilket alltså betyder 25 spänn per mattillfälle."
Betyg: 3.5 av 5

U:  "Hög standard på kebaben och skönt kaxiga portionsstorlekar som också är mycket prisvärda. Både köttet och riset är riktigt gott och saftigt och ligger på en helt annan nivå än andra kebabställen jag ätit på. Man blir aldrig besviken när man kommer hit. Inget ställe man går till dagligen dock."
Betyg: 4.0 av 5

Gästkritiker A:  "Kebaben var god men balanserade farligt nära snabbmatskategorin. Ändå bättre än de flesta kebab jag ätit i Stockholm. Det var så mycket mat att jag nästan fick dåligt samvete."
Betyg: 3.0 av 5

Sammanfattande ord: Enorma kebabportioner som smakar gott och fräscht. Lokalen är rätt ordinär men känns ren och uppstyrd.

Gillar man detta så gillar man nog också:
-

måndag 27 april 2015

Nordiska Kantinen

Område: City

Allmänt omdöme: Vi rör oss mot Stockholms absoluta kärna där varuhuset Nordiska Kompaniet ligger som ett orubbligt tempel i sten, där de allsmäktiga gudarna av exklusiv konsumtion tillbeds. Stjärnkocken Franzén har i samarbete med varuhuset nyligen öppnat en lunchrestaurang på plan 4 som heter Nordiska Kantinen som enligt kocken ska vara ett försök att skapa den ultimata bricklunchrestaurangen. Nyfiket så tar vi rulltrapporna upp bland leopardpälsar och fluffiga damfrisyrer och hamnar slutligen vid restaurangen. Vi tittar snabbt på menyn som inte innehåller alltför många val och ställer oss därefter i matkön. Det första intrycket är själva lunchbrickan som är mycket elegant utformad i formpressat stål, därnäst kommer en trist brödkorg med knastertorra knäckebröd och smörförpackningar. Det är en liten tröst att det iallafall inte är Lätta utan riktigt smör. Måltidsdrycksbatteriet är desto bättre med vackra och rymliga glas som man kan fylla med vatten, kolsyrat vatten eller lättöl. Vi beställer maten som läggs upp snabbt av välklädd och trevlig kökspersonal. Lokalen är luftig om än lite brokig med olika slags möbler och är också ett slags genomgångsrum för kostymfolk som ska till och från den lite finare Restaurang Bobergs som ligger vägg i vägg. Vi sätter oss vid ett träbord med träbänkar som ser ut som en utomhusmöbel. Innan vi äter så hämtar vi sallad från en salladsbuffé med sex olika tråg som innehåller exakt samma sorts salladsblandning, vilket känns energilöst. Mer kraft har lagts på att köpa de rätta salladsskålarna, som påminner lite om tvålkoppar. En uppsjö av olika dressingar finns att spetsa upp salladen lite, vilket behövs. Matportionerna är inte speciellt stora och smakar inte så mycket. Priset smakar desto mer, 129 kronor. Lättölen var dock mycket god, någon slags lättöls-IPA, det kolsyrade vattnet var kallt och friskt. Kaffe ingår och kopparna är vackra och lena som slipade stenar vid en strand. Tänk om samma omsorg hade lagts på maten som på porslinet.

G & U tar Skånsk kalops med inlagda rödbetor, variation på morot & kokt potatis, Gästkritiker L tar Vegetarisk lasagne med västerbottenost, spenat, soltorkad tomat & pestocrème.

G: "Mat i min smak, om än lite enkel för det priset. Gillar stålbrickorna och hela servisen, mycket gott kaffe."
Betyg: 3.2 av 5

U:  "En besvikelse på många plan, både i portionsstorlek och smak. Jag blev långt ifrån mätt och maten var otroligt blek. Det bästa med det här stället är porslinet och dryckerna. Märkligt att en stjärnkock står bakom det här."
Betyg: 2.5 av 5

Gästkritiker L:  "Maten smakade helt okej, men jag blev inte mätt. Tråkig sallad, bröd och dressing. Mycket god lättöl. Plus för att det var så rymligt och förvånansvärt bra ställe att ha med en bebis."
Betyg: 2.75 av 5

Sammanfattande ord: Ordinär mat i små portioner till ett för högt pris. Trevligt porslin och god måltidsdryck och kaffe.

Gillar man detta så gillar man nog också:
-

fredag 24 april 2015

Tennstopet

Område: Vasastan

Allmänt omdöme: Restaurang Tennstopet ligger i det nordvästra hörnet av Vasaparken, mitt i Vasastans hjärta och är enligt sägnen ett omtyckt ställe för journalister, bokförläggare och andra murveldjur. Vi är tidigt ute och upptäcker att restaurangen inte öppnar förrän halv tolv. Vi väntar ändå tålmodigt i sisådär en kvart utanför huvudingången och hamnar i ett samtal med en äldre preparatpåverkad man som ska boka bord till dagen innan julafton då hans son som bor i USA ska hälsa på honom. Entrédörrarna öppnas till slut och vi träder in i ett mysigt förrum där ett hovmästarpodium står. Då vi inte har bokat så dirigeras vi till det vänstra rummet och tar plats vid ett findukat bord nära fönstret. Inredningen ser ut som ett klubbhus för ett jaktlag på den engelska landsbygden. Boaserade väggar med jakttroféer och skotskrutig heltäckningsmatta. En brödkorg ställs ut av en uppklädd kypare som matchar inredningen. Det är mest lite torra tunnknäckebröd blandat med några skivor mjukare bröd. Vatten är den enda drycken som ingår. Ögonen vandrar mellan de olika inredningsdetaljerna och man blir på gott humör av den murriga mysigheten som främst verkar tilldra sig män i den äldre medelåldern av klientelet att döma. Vi verkar för övrigt vara de enda som sitter med ett glas vatten framför oss. Vi förstår mycket väl de andra gästerna då lokalen nästan skriker att man ska beställa en öl till maten. Speciellt uppmanande är nog det enorma kronhjortshuvudet som stirrar föraktfullt på vår svagdricka. Vår Steak Minute kommer ut och är anspråkslöst upplagt på tallriken. Kryddsmöret ger dock anrättningen en mycket fin touch och inredningen funkar på något sätt som krydda till maten. Kaffe ingår ej och kostar 32 kronor extra, men då får man också en liten kanna med nybryggt kaffe till bordet och får även kaffet upphällt av den trevlige kyparen. Själva lunchen kostar 129 kronor och känns en aning för dyr för maten som serverades, men lokalen och den trevliga servicen väger upp helhetsintrycket.

G & U tar Steak minute med kryddsmör och pommes frites.

G: "En svårslagen atmosfär, maten var lite åt det enkla hållet och köttet en smula segt, men kryddsmöret höjde anrättningen ordentligt. Kaffet var mycket gott, men ingick inte i priset, som var i överkant för den mat man fick."
Betyg: 3.5 av 5

U:  "Mysigt och ombonat ställe som man gärna hade velat sitta några timmar i, gärna i sällskap med ett stort ölkrus eller två. Köttet som serverades var gott och mört, kryddsmöret satt som en smäck. Pommes fritesen var helt okej, salladen på tallriken var några tomatskivor som inte kändes så spännande. Brödkorgen man fick till bords var rätt trist. Ganska dyrt ställe om man vill ha lunch med kaffe efter maten. Förstår att det är ett stammishak för många journalister, inredningen borgar för bra och lite saltade historier."
Betyg: 3.5 av 5

Sammanfattande ord: Fantastisk atmosfär med mat som inte riktigt når upp till lokalens klass. Dyrt kaffe.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Oljebaren

torsdag 23 april 2015

Itamae Izakaya

Område: Vasastan

Allmänt omdöme: Vi sätter kurs mot St Eriksplan, närmare bestämt till det pampiga hörnet av Odengatan/Torsgatan där det moderna sushistället Itamae Izakaya är inklämd. Lokalen är lika hög som den är bred och endast 7 sittande gäster får plats samtidigt. Uteserveringen är desto större och har sittgrupper för ett tjugotal personer. Vi är där redan när de öppnar strax efter klockan 11 och tar ett bord inne i lokalen trots att det är soligt och vårvarmt ute. Men vi vill gärna känna in den intima lokalen och se när sushikockarna arbetar, vilket på något sätt är halva grejen med sushi. Inredningen är minimalistisk med slipade betongväggar och kylar med fiskfiléer bakom disken där de tillreder sushin. Menyn är spännande och modern. Det finns allt mellan fisktacos, ceviche till olika sushivarianter. Våra ögon fastnar på två Makirätter som står överst på menyn, en med tonfisk och en med halstrad lax. Vi hänger av oss våra jackor på de höga barstolarna och tittar oss runt efter den obligatoriska misosoppan. Vi upptäcker att på grund av platsbrist så står en kyl utanför entrén där man tar färdigpreppade misoskålar som man sedan häller i soppan från ett misotråg. I kylen finns också vattenbuteljer som är den måltidsdryck som ingår. Musiken inne i lokalen är hiphop på hög volym och sushikockarna ser allvarliga och koncentrerade ut. Förutom kockarna så finns det också två servitriser som förlänger kockarnas armar ut i den lilla lokalen och till uteserveringens latteföräldrar som tinar upp sig i vårsolen. Misosoppan är fyllig och smakar mycket, med en vag underton som känns lite sur men ändå god. Sushin vandrar två meter från kockens hand via en servitris och landar på vårt bord. Uppläggningen är mycket elegant och de tio bitarna ser mycket aptitliga ut. Laxen visar sig vara lite saftigare än tonfisken, men den senare har lite intressantare smakkombinationer med sin koriander och habanero. För att vara lunch så är priserna i överkant, 129 kronor för laxen och 139 kronor för tonfisken, och då är de endast serverade i 10-bitarsportioner. Kaffe har de tyvärr inte heller. Man blir ändå nyfiken på deras andra rätter och det finns säkert några riktigt pärlor på menyn, men då de har samma pris hela dagen så funkar Itamae Izakaya nog bättre utanför lunchtid.

G tar 10-bitars Maki med Halstrad lax, sesamfrön och teriyaki. U tar 10-bitars Maki med Tonfisk, koriander och habanero.

G: "Goda munsbitar som är fint presenterade om än lite magert. De höga priserna och avsaknaden av kaffe drar ner betyget."
Betyg: 3.0 av 5

U:  "Gillade atmosfären inne i den lilla lokalen som kändes personlig. Sushikockar får gärna vara lite tjuriga, de kommer undan med det så länge de levererar bra sushi och det var det här, både laxen och tonfisken smakade gott med intressanta kombinationer såsom habanero och koriander. Priserna är dock för höga i relation till de 10-bitarstallrikar som vi fick. Saknade också kaffet. Kan definitivt komma tillbaka dock, men antagligen inte till deras luncher."
Betyg: 3.0 av 5

Sammanfattande ord: En mycket liten sushirestaurang som levererar personlig och modern sushi till lite för höga lunchpriser. Misosoppan var lite sur och kaffe saknas helt, ändå ett intressant ställe med en egen stil.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Svenska Sushiköket

onsdag 22 april 2015

Whakapapa

Område: Gröndal

Allmänt omdöme: Gröndal, den felande länken mellan stad och förort, har ett kafé som vi fick nys om som har ett namn som skulle kunna vara titeln på Shakiras nästa album. Whakapapa betyder släktskap på maoriska och lokalen ligger en halv trappa ner i utkanten av Gröndals centrumgata och man kan även sitta på den asfalterade ytan utanför som är möblerad med enkla stolar och bänkar. Av menyn att döma så serveras det bara vegetariska alternativ, kanske att det till och med är veganska. Vi tar varsin Halloumiburgare och tar lite bröd och sallad från ett litet bord i ett hörn där trängsel lätt kan uppstå. Vi undrar om det är deras veganska hållning som gör att de inte har smör till brödet, oavsett anledning så blir det väldigt torrt. Personalen är lite tjuriga men har ändå glimten i ögat. Salladen ser rätt trist ut, en variant av en pizzasallad känns det som, men smakar desto bättre. Här står även karaffer med vatten som är upphottade med längdskurna gurkbitar. Lokalen är rätt trång och borden är små, antagligen mer avsedd för småkakor och kaffe. Det märks tydligt när maten kommer ut och man får pussla en hel del för att få plats med allt på det lilla bordet. Har man en bebis med långa armar så har man rätt mycket att stå i. Halloumiburgaren ser rätt aptitlig ut men det är alldeles för lite såser för att väga upp de torra surdegsbröden och de kompakta rostade potatisarna. Själva halloumin känns rätt trist, är det någon veganapproach som gör att det ska smaka så Lutherskt? Vi vet inte. För 110 kronor så känns det rätt dyrt, känns mer som en 80 kronorsrätt på sin höjd. Kaffe ingår på maten som smakar mycket gott. Vi köper varsin tryffelchokladruta för endast 12 kronor, som var rätt goda MEN, för att följa den röda tråden; lite torra.

G , U och Gästkritiker L väljer Whakas halloumiburgare med rostad potatis, äppelchutney, surdegsbröd och gurkfräsdip.

G: "Inte min typ av mat, men alltid kul att prova något nytt. Aldrig ätit halloumi förut, och det var en positiv upplevelse. Potatisen var god, men jag har svårt för oskalade sådana. Mycket gott kaffe efter maten."
Betyg: 3.0 av 5

U:  "Mest torrt bröd på tallriken. Inget roligt att bli mätt på bröd för 110 spänn. Lokalen var rätt trist och småbutter stämning bland personalen, kändes inte så välkomnande. Kaffet var dock mycket gott."
Betyg: 1.75 av 5

L:  "Tråkigt att inte ha smör till brödet. För lite såser till huvudrätten, inte heller någon vidare halloumi. För små bord för min smak, blir lite som man äter i ett flygplan."
Betyg: 2.0 av 5

Sammanfattande ord: Ett ställe som säkert funkar bra som kafé, maten var inte någon höjdare dock. Torrt och lite trist. Ingen vidare ambassadör av veganmat.

Gillar man detta så gillar man nog också:
-

måndag 20 april 2015

Alviks Matbod

Område: Alvik

Allmänt omdöme: I utkanten av det slätstrukna Alviks Centrum så ligger Alviks Matbod, precis där centrumbildningen löses upp till en slags parkmiljö mot den rätt så vackra strandpromenaden. Lokalen är spatiös och har rikligt med fönster där man genom vissa till och med kan få en glimt av det närliggande vattnet. Inredningen är rejäl och maten från buffén likaså. Blomkålssoppan smakar ljuvligt, oxbringan har en mycket god senapskräm som lyfter hela anrättningen ordentligt, precis som torskens smögensås också lyckas med. Det finns ett ordentligt brödutbud, även om de gränsar åt det torra hållet. Smör tas ur bytta, som nästan var helt slut så att man fick skrapa lite i hörnen. Måltidsdryckerna man kan välja bland är förutom vatten, även lättöl ur kran och ett batteri med läsk och lättdrycker. Salladen är grovhackad och innehåller inga direkta överraskningar men heller inga besvikelser. Det är en rymlig lokal trots att det kan sitta över 100 personer här under lunchrusningen. Man kan komponera en riktigt stabil lunch från bufféns utbud och man blir rejält mätt. Efter maten kan man ta kaffe ur en automat som även har cappuccino och lite andra varianter, bredvid står en bra hög med kokosbollar som är lite väl kompakta men ändå rätt så goda. Även om maten inte var något fyrverkeri så blir många bäckar små snart till en stor å som nästan når vattnet vi skymtar från matbordet inne på Matboden. Maten kostar 105 kronor och kaffet ingår.

G , U och Gästkritiker L väljer Buffén som bland annat erbjuder Oxbringa med rostade rotfrukter och senapskräm, Bakad torsk med smögensås samt citron och kokt potatis samt Blomkålssoppa.
G: "God mat med mycket att välja bland i en fin och rymlig lokal, lite på gränsen till storköksfeeling men bara nästan. Jättegott kaffe och kokosbollar efter maten höjer upplevelsen ännu mer. Trevlig och hjälpsam personal."
Betyg: 3.85 av 5

U:  "En stabil och välsmakande lunch med många detaljer som höjer helhetsintrycket, som blomkålssoppan, russinbrödet, kaffet, kokosbollarna och senapskrämen till oxbringan."
Betyg: 4.0 av 5

L:  "Mycket god mat, enda minuset är grusknastret bland rotfrukterna som var rätt irriterande samt smöret i den stora Flora-byttan som nästan var slut och hade smält. Utsökt blomkålssoppa, trevligt med kokosbollar till efterrätt och lättöl till maten. Perfekt ställe att ha med sig en bebis till, skötbord på toaletten, rymlig lokal, micro för uppvärmning av barnmat samt en personal som är mycket hjälpsam och tillmötesgående."
Betyg: 4.0 av 5

Sammanfattande ord: Ett heltäckande lunchställe som har det mesta man kan önska sig, dessutom i en trevlig lokal. Dock så tror vi att maten och vissa detaljer nog kan höja sig ytterligare ett snäpp, till exempel en roligare sallad, färskare bröd och fräschare smör. Men de har en bra grund att stå på.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Fazer

fredag 17 april 2015

Gondolen

Område: Slussen

Allmänt omdöme: Vi tar en av de små hissarna upp till den legendariska restaurangen Gondolen som hägrar över Slussen som en lyftkran. Utsikten från den elfte våningen där restaurangen är belägen är en av de bättre i Stockholm. Vi hänger av våra jackor i garderoben och blir visade till ett bord av en utomordentligt trevlig värdinna i den övre medelåldern. Utsikten från vårat bord är fantastisk och vi beställer varsin schnitzel samtidigt som vi ser hur dramatiska regnmoln drar fram över Stockholms kyrktorn. En kypare kommer ut med en brödkorg och vi tar varsitt bröd precis som man gör på ett flygplan, brödet smakar heller inte mycket bättre än de man får uppe i luften. Vattnet vi får upphällt är perfekt iskallt och fylls på vartefter av uppmärksam personal. Förutom utsikten så är det också mycket intressant att spana runt bland gästerna i matsalen. Det märks att detta ställe gärna drar till sig folk som vill visa upp sig, särskilt äldre uppklädda personer. En man med överklassgöteborgska pratar högljutt om Stenbeck och nämner ordet "miljarder" ovanligt många gånger. Det känns lite som om man sitter i ett gammalt fartyg, mycket trä på paneler och väggar och möbler som känns utdaterade. Mycket i menyn har också anspelningar på det maritima, som Lallerstedts Redarlunch och så vidare. Serveringen är professionell och hovmästarna som går runt är mycket välklädda och artiga ut i fingerspetsarna, som för övrigt är täckta av vita spetshandskar. Tallriken med Schnitzeln sveps elegant framför oss och ser välsmakande ut. Schnitzeln är vällagad och har en god fyllning, köttet är aningen torr dock. Calvadossåsen är smakrik och den hade vi gärna velat ha mer av för att få rätten lite saftigare. Maträtten passar väl in i den något museala matsalen, lite gammaldags och inte så spännande. Maten kostar 125 kronor, kaffet kostar 30 kronor extra men kom i fina koppar och man fick påtår. Hänger man av sig i garderoben så läggs det på en tia till på notan. Det är ett lyxigt ställe och det är en trevlig känsla att bli lite uppassad emellanåt.

G & U valde bägge Schnitzel fylld med rökt skinka, saltgurka och kapris. Serverad med äppel- och sparrissallad, valnötter, calvadossås och kokt potatis.

G: "Lokal, utsikt och läge som är hänförande. Lyxig känsla och trevlig serveringspersonal. Maten nådde inte upp i samma klass men smakade bra, hade velat ha fler potatisar och köttet var lite torrt. Gott kaffe i fina koppar."
Betyg: 4.0 av 5

U:  "Lyxigt att kunna äta vardagslunch på ett sådant här ställe. Maten trodde jag skulle vara bättre men utsikten och uppassningen räcker långt."
Betyg: 3.75 av 5

Sammanfattande ord: Lyxigt ställe med fantastisk utsikt. Maten var lite tråkig men god och mättande. Brödet var inget vidare och kaffet kostar 30 kronor extra.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Piren

torsdag 16 april 2015

Restaurang Fazer Lindhagen

Område: Hornsbergs Strand

Uppdatering 2016-01-14:
Tyvärr håller inte restaurangen samma klass längre. Efter en oförklarlig restaurering har de gjort om rutinerna och man får nu mat uppslevad av kökspersonal och det fanns inte lika mycket att välja bland.
Kaffet har de flyttat lite närmre, men man måste fortfarande gå ut i lobbyn.

Allmänt omdöme: Vi möts upp utanför Fazers lunchrestaurang på Lindhagensgatan i Hornsberg. Klockan har passerat 13 och det betyder oftast att man kan förtära sin lunch i lugn och ro. Från gatan så ser dock restaurangen ut att vara helt fullsatt. Vi går ändå in i Fazers kontorsfoajé där entrén till restaurangen ligger. Vi står och velar ett tag och det blir inte bättre när kassörskan säger att Wallenbergarna är slut eftersom det har varit så mycket folk idag och att de har ersatt den med rostbiff istället. Vi bestämmer oss ändå för att gå in och betalar 105 kronor var för buffén som varje dag har två kötträtter och en vegetarisk rätt. Precis innan vi ska gå in i matsalen så ser vi att de har små fat med kräftröra och gräslök som en liten aptitretare som vi tar innan vi träder in och tar vår bricka, som visar sig vara långsmal i stället för det vanliga standardmåttet. Det börjar lite bakvänt med salladsbuffén som har ett riktigt bra och intressant utbud med olika betor, rotfrukter, couscoussallader, fetaoströror och meloner. Sedan kommer olika brödsorter med tapenade och smör. Här finns också en musselsoppa som man kan ta. Efter det så kommer man in i en avdelning där de har själva rätterna, en egengjord salsiccia, rostbiffen som har en asiatisk touch, mos, rårörda lingon, sparrisgratäng och mycket annat. Dessutom så ligger det mycket fina pannkakor här med tillbehör som nästan gör oss vimmelkantiga. Det är grädde, olika sylter, nötter och någon slags nutellasås med bananbitar i. Brickan och tallrikarna blir snabbt fulla och vi sätter oss i en rätt så anonym men luftig matsal där det är gott om plats mellan borden. Trots att det är rätt så mycket folk så störs man inte så mycket av det. Måltidsdryckerna man kan välja på är kranar med kolsyrat vatten, vanligt vatten och lättöl. De har även en uppsjö av vatten med olika smaker i kannor. Vi sitter och stirrar på vår mat ett tag och hugger därefter in. Musselsoppan smakar mycket gott, brödet med tapenaden är smarrig, kräftröran är bra. Wallenbergarnas ersättare, rostbiffen, klarar sig bra även om Wallenbergarna med sitt kalvkött nog hade varit snäppet högre. Pannkakorna med allt det smaskiga som var till var fantastisk. Det enda som vi inte tyckte höll samma klass var vissa rotfrukter som inte smakade särskilt mycket. Smolket i bägaren för oss kaffedrickare var att det inte fanns något kaffe i restaurangen, men om man hade kvitto på maten så kunde man gå till en kiosk som låg på andra sidan kontorsfoajén och där köpa en kopp för en femma och sedan gå in i restaurangen igen. Obegripligt. Annars så är vi nästan i chock över hur mycket mat man fick och hur hög klass det mesta hade. All mat som görs är också kravmärkt.

G , U och Gästkritiker L & B väljer Buffén med Wallenbergare (ersatt av rostbiff), Egengjord Salsiccia, Pannkakor med specialtillbehör, musselsoppa med mera.
G: "Fantastisk mat och väldigt mycket att välja bland. Otroligt fina pannkakor med tillbehör. Klockrent lunchställe."
Betyg: 4.4 av 5

U:  "En skattkista av mat öppnar sig här. Att man måste köpa kaffet i en annan del av byggnaden är dock riktigt puckat. Annars så är det mesta riktigt bra. Perfekt för en långlunch."
Betyg: 4.5 av 5

L:  "Överraskande bra lunchrestaurang med ett riktigt bra utbud. Några av rätterna var så goda att jag skulle kunna gå tillbaka och bara sleva i mig, som musselsoppan och pannkakorna med de fantastiska tillbehören. Hög genomgående kvalitet."
Betyg: 4.5 av 5

B:  "Jag är ingen buffémänniska, men det mesta var gott här. Synd att det inte fanns några Wallenbergare kvar, rostbiffen tyckte jag inte var hundra. Pannkakstillbehören var dock riktigt bra."
Betyg: 3.75 av 5

Sammanfattande ord: Kanonlunchställe med hög kvalitet på maten och mycket att välja bland.

Gillar man detta så gillar man nog också:
9Deli, Gotland Grill

måndag 13 april 2015

Restaurang Asplund

Område: Huvudsta

Allmänt omdöme: I ett industriområde i utkanten av Huvudsta med det lustiga namnet Ingenting, så har den berömda arkitekten Gunnar Asplund uppfört ett flertal mindre byggnader. I ett av dessa numera K-märkta hus så finns en restaurang som är döpt efter arkitekten. Restaurang Asplund är i två plan och nås från det övre planet. Lokalen är trevlig, ljus och sparsmakad och med de tända ljusen som är utplacerade på varje bord och den lugna jazzmusiken i bakgrunden så sjunker man genast ner i ett behagligt tempo. Vi beställer maten från kassan där man även får den serverad. Serveringsstationen är lite avsides så att man inte riktigt ser när det läggs upp, vilket är ett ganska bra knep jämfört med andra restauranger som slänger upp maten framför näsan på gästerna ibland. Maten ser mycket aptitlig ut på tallriken. Vi tar en flaska vatten till vårt ljusprydda bord och även några torra brödbitar med färskost till. Det är ett speciellt klientel som befolkar restaurangen, många som är lite äldre och har en lite kulturell aura. Fransyskan med rostade rotfrukter och äppelchutney smakar riktigt bra. Personalen känns trevliga och avslappnade och tar bra hand om sina gäster. Vårt ljus byts ut mot ett längre ljus under lunchens gång till exempel vilket kändes omsorgsfullt. Hela stället andas av en gedigenhet och när vi upptäcker att de dessutom har en bra kaffemaskin och att man kan välja fritt mellan både cappuccino, espresso eller macchiato så är det bara att ge detta ställe en liten golfapplåd. För ett högre betyg så hade vi gärna sett att det serverades ett saftigare bröd, att det fanns en salladsbuffé, även om det var lite grönt på tallriken, ett större urval av måltidsdricka samt att de kanske kunde kostat på sig en kaka till kaffet. Stället är dock prisvärt, 95 kronor kostar det med kaffet inkluderat. Har man ej bil så kan det vara lite avigt att ta sig hit dock.

Både G och U väljer Kryddstekt fransyska med rostade rotfrukter, gräddsky och äppelchutney.
G: "Otroligt välsmakande mat i en harmonisk lokal. Gott kaffe efter maten höjde upplevelsen än mer."
Betyg: 4.2 av 5

U:  "Omsorgsfull kvalitetslunch i en trevlig lokal med lyhörd personal. Synd att brödet var så torrt. Plus för stämningsfull musik och levande ljus."
Betyg: 4.25 av 5

Sammanfattande ord: En lunchpärla som är väl värd en omväg.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Oljebaren

fredag 10 april 2015

Grodhavet

Område: Huvudsta

Allmänt omdöme: Våren har gjort entré och himlen har blivit högre och berett plats för måsars skrin och skrän. Vi beger oss till Pampas Marina, Huvudstas Miami Beach, där restaurangen Grodhavet finns. Själva restaurangen är en mindre pråmliknande konstruktion och som utanför annonserar om Grillfredagar med oxfilé på deras lunchmeny. Intressant tycker vi så vi träder in i kajutan och slår oss ned i den rätt så kyliga lokalen. Vi tar från den enkla salladsbuffén där grovt skurna tomater och gurkor ligger med lite blomkål. Brödet man kan välja på är knäcke och tunnbröd med små hårda smörklickar vid sidan som bryter brödet i mindre bitar då man ska bre. Vatten eller saft finns att dricka. Maten serveras vid bordet och är en rätt så liten portion även om det är rätt så mycket kött. Den bakade potatisen ser ut som ett bränt hamburgerbröd som en liten såsklick blygt lutar sig mot. Redan här så vet man att såsen kommer att ta slut mycket fort om man inte ransonerar ordentligt. Oxfilén smakar inte jättegott, känns som en fryst budgetvariant. Potatis var god och den kunde gärna ha fått ta större plats på tallriken. Det är iallafall fin utsikt från restaurangen och det finns många olika avdelningar som ser mysiga ut. De har bland annat en liten strand med hängmatta. Men smakar maten så här så ser vi ingen anledning att återkomma bara för den sakens skull. Maten kostar 119 kronor och kaffe ingår. Det finns billigare maträtter som ligger runt 90 kronor.

Både G och U väljer Grillad oxfilé med bakad potatis och mangobbqsås.
G: "Jag blev besviken på maten, oxfilé är nästan lite mytiskt för mig. Brukar vara mycket mörare och saftigare än det var här. Salladen och brödet var inte något vidare heller. Grovt och lite klumpigt. Själva stället var lite väl enkelt också, även om det låg fint till."
Betyg: 2.8 av 5

U:  "Maten var inte någon höjdare. Kändes som ett ställe vid ett turiststråk som bara lever på sin adress utan att leverera bra käk. För lite sås till köttet, och det kunde behövas eftersom oxfilén inte smakade något vidare i sig. Ganska mysigt ställe annars som kändes avslappnat. Men kanske mer ett ställe som man dricker en öl på när det är sommar."
Betyg: 2.75 av 5

Sammanfattande ord: Bra läge, maten var en besvikelse och för lite sås och potatis i förhållande till köttet.

Gillar man detta så gillar man nog också:
-

tisdag 7 april 2015

Jöns Jacob

Område: Karolinska Institutet

Allmänt omdöme: Djupt inbäddad i Karolinska Institutets hjärta ligger lunchrestaurangen Jöns Jacob och lurpassar på ovetande lunchgäster. Det skrala utbudet på matställen gör att en och annan besökare fångas i dess nät, så även denna dag då två gentlemän spankulerar in i bricklunchfållan. Det är förvånansvärt lugnt och vi är nästan de enda gästerna. Vi beställer fiskrätten och får den uppslevad utan krusiduller på våra tallrikar. Vi tar lite grönsaker från en ordinär buffé av sallad; upptinade haricots verts, strimlade morötter och så vidare. Olika sorters bröd finns det också att välja bland, alla är torra och tråkiga. Smör tas från en gemensam bytta Bregott. När detta är taget så får man betala innan man träder in i själva matsalsdelen. Tydligen så är det två kösystem fast det bara är en kassör, ett led för kontanter och ett för kort. Vi råkar stå på fel sida och trots att vi är de enda i kön så får vi gå runt, trots att det är rätt så uppenbart att damen i kassen kunde sköta kortmaskinen även från kontantsidan. Matsalen vetter mot en rätt så trevlig grön plätt och de har även bord och stolar så att man kan sitta ute. Själva taket har en varierande höjd med lite olika ljusinsläpp. Salen är uppdelad så att studenter på KI som har matlåda med sig kan sitta på ena halvan. Maten smakar inte särskilt bra och efter några tuggor har man redan tröttnat och sneglar mot studenternas matlådor som med största sannolikhet innehåller intressantare och godare mat. Maten kostar 80 kronor och då ingår också kaffe. Man kan inte välja hur mycket kaffe man ska ha från kaffemaskinen, den spottar ut ett standardmått, tar man två så svämmar den lilla kaffekoppen över.

Både G och U väljer Torskfilé med bouillabaissegrönt saffransris och ratatouille.

G: "Högst ordinär och smaklös mat i en rätt så fin lokal som var både ljus och spatiös. Trubbigt mottagande."
Betyg: 2.0 av 5

U:  "Det är ytterst sällan som jag lämnar mat, men idag så var det ett sådant tillfälle, och det berodde inte på att jag blev mätt. Riktigt taskig mat."
Betyg: 1.5 av 5

Sammanfattande ord: Genomgående låg kvalitet på maten. Ett bottennapp som kan förmörka resten av din dag.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Hjulet eller någon annan Sodexhoanstalt

fredag 3 april 2015

Bönan och Prinsen

Område: Kristineberg

Allmänt omdöme: För att ligga i innerstan så har Kristineberg alltid varit något av en sömnig stadsdel, det händer faktiskt mer i de flesta närförorter än här. Restaurangutbudet är också skralt, så därför blev vi glada för Kristinebergsborna när vi läste om att en ny restaurang hade slagit upp i området om än med det lite barnsliga namnet Bönan och Prinsen. Det är väl egentligen mer ett café än en restaurang, men eftersom de har dagens lunch i form av veckans gryta och veckans soppa så duger det för ett besök av oss iallafall. Stället är litet och det finns bara några enstaka bord och gästtoalett saknas. Fast det är en del folk i lokalen så syns inte någon i kassan när vi kommer in. Inredningen är rätt så överbelamrad och man får intrycket av att det mesta är inköpt på någon loppis, vilket så klart är meningen och ska antagligen uppfattas som charmigt. De flesta stolar är olika, besticken är omaka och ligger i gamla plåtburkar på en hylla, lampskärmarna är av en udda blandning och sitter på olika höjd och så vidare. Några uppstoppade fåglar är inredningens centerpiece. Till slut så kommer det en ur personalen så att vi får beställa. Vi tar alla veckans gryta och slår oss ner på stolar med olika design. Besticken räcker inte till sällskapet och vi försöker få en skymt av någon i köket för att påpeka detta, det tar någon minut för att få kontakt. Likaså när vi vill ha servetter. Det är på det hela taget mycket märkligt då ett sådant här litet ställe verkligen är beroende av en personlig närvaro hos personalen. Här känns det lite som man tränger sig på.
Några skivor standardbaguette kommer ut med en klick färskost och en vattenkanna. Våra glas luktar unket, såsom det luktar när man diskat dåligt eller att diskmaskinen är slut. Maten är mycket god och vällagad tycker vi alla, något för små portioner dock. Maten kostar 85 kronor. Kaffet kostar 20 spänn extra och kommer med skummad mjölk. Några av oss var sugna på påtår, men trots några knackningar i kassadisken så dök ingen ur personalen upp så vi bestämde oss för att gå istället.


Både G och U samt Gästkritikerna L och B väljer alla Veckans Gryta som är en laxpasta med krondill och dillfrö.

G: "Maten var god, kanske lite för tunn och simmig. Inredningen var inget som föll mig i smaken. Servicen var inte på topp."
Betyg: 3.3 av 5

U:  "Laxpastan var smarrig men portionen var inte mättande. Brödet och färskostskålen som kom innan maten var lite snål för fyra personer. Glasen stank surt. Kaffet kostade 20 spänn extra. Servicen var mycket märklig och man kände sig inte så välkommen. Hoppas att det är nybörjarmisstag, för maten var det som sagt inget fel på egentligen."
Betyg: 2.75 av 5

Gästkritiker L:  "Laxpastan var nog en stark 4:a och så pass god att jag gärna skulle ätit den flera dagar i rad, men det finns en hel del faktorer som drar ner helhetsintrycket rätt mycket.  Servicen och bemötandet var trubbigt, det stinkande glaset gjorde att jag inte kunde dricka något vatten. Baguettebrödet var lite trist. Inredningen var plottrig."
Betyg: 3.25 av 5

Gästkritiker B:  "Väldigt god mat, dock så var portionen inte så stor. Tråkigt att det inte var mer närvaro från personalen när man väl behövde något."
Betyg: 3.5 av 5

Sammanfattande ord: God mat som kom i rätt små portioner i en lokal som var plottrig och saknade toalett. Inget vidare välkomnande från personalen. Slarvigt med detaljer som stinkande dricksglas och att bestick och servetter saknades.

Gillar man detta så gillar man nog också:
-

torsdag 2 april 2015

Den Glada Restaurangen

Område: Karolinska Sjukhuset

Allmänt omdöme: Genom fönstret från gatan så ser vi en salig blandning av vita sjukhusrockar och neongröna byggarbetarkläder som trängs kring salladsbuffén i Den Glada Restaurangen som ligger på Karolinska Sjukhusets monotona och storskaliga campusområde. Då man tydligen kan gå in i restaurangen från två håll så blir det gärna lite missförstånd och trängsel i kön. Personalen är glada och trevliga och frågar om portionerna som de lassat upp är tillräckligt stora, vilket känns generöst. Vi tar grönt från den lilla salladsbuffén som är rätt ordinär och står i skuggan av en imponerande hög av dallrande grädde och sylt som man får ta om man beställt ärtsoppa och pannkakor. Om man valt en annan rätt så kan man lägga till femton kronor för att också ta del av gräddets Mount Everest. Vid salladen finns det också en stor uppskuren färskt limpa med saltflakes på kanten som känns oväntat fräscht och som också smakar mycket gott. Detta bröd nappas dock upp fort av grova byggarhänder, så vi kanske hade tur som fick smaka. Måltidsdrickan som ingår är vatten, äppeljuice eller lingondricka. Biffen med rostad potatis smakar helt okej, grönpepparsåsen känns inte lika kul. Bondkakor till kaffet och små chokladpåskägg rundar av maten på ett trevligt vis. Det som drar ner helhetsupplevelsen är lokalen som känns trist och oinspirerande, känns som man äter i ett väntrum eller ett servicehem. Alla byggoveraller och vita rockar gör det inte bättre. I en sådan miljö kan vilken maträtt som helst landa platt. Maten kostade 89 kr inklusive kaffe, kakor och moms.
G & U väljer bägge Biff med rostad potatis, sparris och grönpepparsås.
G: "Köttet var gott, lokalen lite stökig och opersonlig. En stabil arbetarlunch utan krusiduller."
Betyg: 3.0 av 5

U:  "Maten var lite bättre än jag förväntade mig, biffen var rätt så saftig, brödet var till och med mycket gott. Salladen var inget speciellt, såsen till köttet var inget att hurra för. Lokalen är trist, det känns som man sitter i ett väntrum med funktionsmöbler av urinväv, gjorda för oförutsägbara läckage. "
Betyg: 2.75 av 5

Sammanfattande ord: Helt okej mat i en oinspirerande matsal med väntrumsestetik. Ett besök här räcker gott.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Hjulet

onsdag 1 april 2015

Koloni Telefonplan

Område: Telefonplan

Allmänt omdöme: Vi fortsätter våra gastronomiska eskapader i Söderort och rör oss mot Trendiga Telefonplan som de senaste åren fått en allt starkare identitet av att vara något av ett kreativt kluster. I den gamla vaktkuren vid det stora kontorskomplexet där Ericsson än gång i tiden huserade så har det precis öppnat upp en restaurang som heter Koloni, som sedan tidigare har fyra syskon i andra delar av staden. Vaktkuren är en rätt intressant byggnad, med ett halvplan där restaurangen ligger och en långsmal del vid gatunivå där det finns sittplatser där man kan jobba lite med sitt kreativa jobb och dricka kaffe. Koloni satsar på ekologiska råvaror och känns som en restaurang som passar trendkänsliga Telefonplan som handen i handsken. Lokalen är ljus och sparsamt inredd med ljusa trämöbler och hängande glödlampor. Mysigt för all del, men lite väl stereotypt kanske. Inne i lokalen sitter det en mycket homogen skara människor som ser ut att höra hemma på Konstfack hela bunten. Mycket ansade skägg och kvinnor i långa släpande rockar. Vi beställer varsin Vegetarisk Bönchili av en trevlig kassörska och sätter oss ned vid ett av borden och lyssnar till de lugnande ljuden av fågelkvitter som kommer från de många högtalarna. Måltidsdryck tar man i form av en flaska vatten med gurkskal i, knäckebröd och tunnbröd finns vid bordet. Sallad skulle vi fått redan i kassan, men då salladen för tillfället var slut så skulle det göras nytt, dock så måste vi påminna servitrisen om detta, och salladen kommer till slut ut i varsin glasburk just när vi ska runda av vår måltid. Själva bönchilin känns nyttig och fräsch, pitabrödet var krispigt och varmt. Dock så tror vi att det var kött i den vegetariska chilin, inte för att det gör oss någonting. I övrigt så känns det som att allt som serveras här är omsorgsfullt tillagat. Kaffet är rätt gott men fås i ett glas vilket bränner bra i handen då kaffestationen är en halvtrappa ner. Alltsammans kostar 95 kronor och lunchtiden är mycket generös, ända fram till klockan 16.00. Det råder en mysputtrig och vänlig stämning i lokalen, men vi tycker väl kanske att stället känns aningen mesigt för att ligga i en sådan kreativ miljö och som dessutom ligger i en rätt så unik byggnad. Den japanska foodtrucken som är parkerad precis utanför på gatan ser mer spännande ut.

G & U tar Vegetarisk Bönchili med avocadocreme och pitabröd

G: "Jag har aldrig ätit vegetarisk mat förut, det var gott men kanske ingenting jag beställer igen. Jättegott bröd, både tunnbrödet och pitan. Lokalen var trevlig och ljus. Inga direkta överraskningar dock."
Betyg: 3.2 av 5

U:  "God mat som också känns nyttig, portionen kunde gärna få vara lite större. Ljus och rätt så trivsam lokal. Restaurangen är rätt så lik Landet som ligger snett över gatan. Telefonplan kanske skulle behövt något annat, lite modigare ställe."
Betyg: 3.25 av 5

Sammanfattande ord: Bra och nyttig mat, generösa lunchtider och rätt så prisvärt. Lite själlöst dock.

Gillar man detta så gillar man nog också:
Gro, Landet